Neuhaus panorama över Stockholm 1875: kartan som räddades av en slump

Neuhaus panorama över Stockholm 1875: kartan som räddades av en slump

Kort sagt: I december 1875 blev litografen Heinrich Neuhaus färdig med sitt stora panorama över Stockholm, varje hus i staden ritat för hand. Samma månad brann Centraltryckeriet, och så gott som hela upplagan gick upp i rök tillsammans med tryckstenarna. Tre exemplar är kända i dag, och att de alls finns beror på en slump. Här är historien om panoramat, staden det visar, och hur vi gav det nytt liv med en digital restaurering.

Natten mot den 20 december 1875 utbröt en brand i Centraltryckeriets litografiska avdelning på tredje våningen, i huset på Vasagatan där Esseltehuset står i dag. Elden startade vid tretiden på morgonen. I lågorna försvann kartor, planscher och litografiskt tryck, och fyra människor miste livet: litografen Seedorff lyckades fira ner sin hustru, två små barn och två tjänsteflickor med en räddningslina, men omkom själv tillsammans med tre av sina barn.

I tryckeriet låg också det som skulle ha blivit årets stora praktverk: Heinrich Neuhaus panorama över Stockholm, färdigt samma månad och under tryckning. Nästan hela upplagan förstördes. Tryckstenarna blev oanvändbara, och troligen gick även skisser och förarbeten förlorade. Verket som tagit år att rita kunde inte tryckas om.

Neuhaus panorama över Stockholm 1875, digitalt restaurerat av Dapa Maps

Hela panoramat: Stockholm sett från söder, med Södermalm närmast och seglen tätt i Strömmen.

Räddade av en slump

Att panoramat alls finns kvar beror på litografen C. E. Markman, som hade lånat hem några blad kvällen före branden. Det är hela förklaringen. Inga arkivrutiner, ingen brandsäker förvaring, bara en kollega som tagit med sig några blad hem över natten.

I dag är tre exemplar kända. Ett finns hos Kungliga biblioteket, ett hos Stockholms stadsmuseum, och det tredje dök upp så sent som 1957, bortglömt i arkivet hos Stockholms stads statistiska kontor. Länge trodde man att det bara fanns två. Alla tre är i offentliga samlingar, och såvitt känt finns inget original i privat ägo.

Mannen som ritade varje hus

Heinrich Neuhaus föddes den 1 juli 1833 i Kaufbeuren i Bayern och kom till Stockholm i början av 1870-talet som litograf hos firman Schlachter & Seedorff, som 1874 gick upp i Centraltryckeriet. Där fick han uppdraget som skulle bli hans livs verk: ett panorama över hela Stockholm.

Metoden var lika enkel som omänsklig. Med en detaljerad karta från 1861 som grund gick Neuhaus gata för gata och skissade fasader, gårdshus och kvarter. Varje byggnad i staden är med, ritad med rätt antal våningar. Perspektivet är isometriskt, en så kallad snedbildskarta: Neuhaus valde en tänkt blickpunkt på ungefär 10 000 meters höjd, rakt söder om staden, och därför ligger Södermalm närmast betraktaren och Norrmalm längst bort. Originalet mäter 57 x 74 centimeter.

På några punkter var panoramat till och med före sin tid. Neuhaus ritade in sådant som ännu inte var färdigbyggt: Sturegatan i hela sin längd, och Strandvägen som den kom att se ut först 1878. Kartan visar alltså inte bara Stockholm som det var, utan Stockholm som det höll på att bli.

Neuhaus startade eget litografiskt företag med Lars Östlin 1880 och arbetade därefter vid Generalstabens litografiska anstalt fram till sin död den 1 juni 1887. Ironin är att det till slut var just Generalstabens litografiska anstalt som tryckte de stora nyutgåvorna, bland annat bokutgåvan 1954 och en reproduktion 1977.

Stockholm 1875: staden på panoramat

Stockholm hade drygt 130 000 invånare när Neuhaus ritade, något mindre än dagens Uppsala, och staden var i en av sina mest expansiva perioder: 93 000 invånare 1850, 246 000 år 1890. Panoramat fångar staden i exakt det ögonblicket, och det är därför det är så roligt att titta länge på det.

Detalj ur Neuhaus panorama 1875: Kungsträdgården med Jakobs kyrka och flanörer

Kungsträdgården med Jakobs kyrka. Titta noga: enskilda flanörer, hästekipage och roddbåtar är med.

Det som finns. Centralstationen står på plats, bara fyra år gammal (byggd 1866-1871 efter Adolf Wilhelm Edelsvärds ritningar). Norrbro, färdig 1807 och på 1800-talet stadens förnämsta promenadstråk, med Strömparterren och dess schweizeri på udden nedanför. Riksdagen sitter i gamla riksdagshuset på Riddarholmen, där den blev kvar till 1905. Och Riddarholmskyrkans genombrutna gjutjärnsspira, som dominerar silhuetten, var själv relativt ny: den gamla 1500-talsspiran brann efter ett blixtnedslag 1835, och kyrkan fick sin nuvarande järnspira vid återuppbyggnaden.

Det som saknas. Inga spårvagnar: Stockholms första hästspårvagn började rulla först 1877, två år efter panoramat. Ingen Katarinahiss: den invigdes den 19 mars 1883, åtta år senare (5 öre upp, 3 öre ner). Och Klara kyrka står utan sin berömda spira: tornet fick sina 116 meter först vid Helgo Zettervalls restaurering 1884-1886, som gör Klara till Sveriges och Skandinaviens näst högsta kyrka. En stockholmare från i dag känner igen staden, men silhuetten är en annan.

Det som försvann. Kvarteren kring Klara kyrka, som Neuhaus ritade hus för hus, jämnades med marken under Norrmalmsregleringen på 1950-, 60- och 70-talen, Sveriges mest omfattande stadsförnyelse. Panoramat är i dag ett av de bästa fönstren in i det Klara som inte längre finns.

En sista detalj för finsmakaren: Kungliga bibliotekets byggnad i Humlegården, institutionen som i dag bevarar ett av de tre exemplaren, var själv under uppförande när Neuhaus ritade. Grundstenen lades 1871, och biblioteket öppnade för allmänheten den 2 januari 1878, bygget pågick alltså för fullt medan Neuhaus ritade.

Gamla Stan-utsnitt ur Neuhaus panorama 1875 i ekram, Dapa Maps

Gamla Stan-utsnittet i ram: slottet, Storkyrkan och gränderna, med Riddarholmen till vänster.

Restaureringen: från bokuppslag till väggkarta

Vårt exemplar av panoramat kommer från bokutgåvan 1954, "Heinrich Neuhaus' Panorama över Stockholm på 1870-talet" (Generalstabens litografiska anstalts förlag, redigerad av Magnus Lundqvist och Gösta Selling), där panoramat ligger som utvikbara kartblad i färg. Våren 2024 skannade vi kartbladen med en specialskanner i 600 dpi, sydde ihop sidorna digitalt till en sammanhängande bild, och började sedan det verkliga arbetet: att rensa.

Ungefär nio tiondelar av en restaurering sker i Photoshop, bit för bit. Vi arbetar med klonstämpeln manuellt i stället för automatiska fyllverktyg, eftersom automatiken kan hitta på detaljer som aldrig funnits, och på en historisk karta är det otillåtet. Principen är enkel: vi tar bort skador, veck, fläckar och skarvar, men vi lägger aldrig till något. Texten rörs aldrig. Målet är inte en moderniserad version, utan panoramat så som det såg ut den dag det trycktes, december 1875.

Resultatet är en tryckfil som klarar stora format utan att detaljerna går förlorade, och det är detaljerna som är poängen med just det här verket: enskilda människor på Norrbro, riggarna i Strömmen, gårdshusen bakom fasaderna.

Panoramat i dag

Neuhaus verk används fortfarande som historisk källa. När kartan "Vägvisare till Henning och Lottens Södermalm" togs fram 2002, en rekonstruktion av Per Anders Fogelströms romanmiljöer, var panoramat en av källorna. Reproduktioner från 1900-talet dyker med jämna mellanrum upp på auktion, och lågupplösta skanningar finns fritt på nätet: Stadsmuseets exemplar ligger som public domain-bild, och Kungliga biblioteket har digitaliserat sitt exemplar som gratis PDF.

Vill du bara titta räcker gratisversionerna långt, och vi länkar gärna till dem (se källorna nedan). Vill du ha panoramat på väggen är det upplösningen som avgör, och det är där vår restaurering kommer in: 600 dpi räcker till skarpa tryck även i stora format.

Panoramat på väggen

Vi trycker det restaurerade panoramat i två former. Hela panoramat (4 200 kr) för dig som vill ha hela staden, och fyra utsnitt i 50 x 70 cm (1 200 kr styck) för dig som vill närmare: Gamla Stan, Norrmalm, Östermalm och Södermalm. Alla trycks på matt papper av hög kvalitet, med ram i massiv ek som tillval. Hela serien finns i kollektionen Neuhaus Panorama 1875.

Är du nyfiken på fler gamla Stockholmskartor har vi en hel guide: Historiska kartor över Stockholm, vilka finns och var du hittar dem.

Vanliga frågor

Vem var Heinrich Neuhaus?

En tyskfödd litograf (1833-1887) från Kaufbeuren i Bayern som kom till Stockholm i början av 1870-talet. På uppdrag av Centraltryckeriet ritade han ett panorama över hela Stockholm, färdigt i december 1875. Han arbetade senare vid Generalstabens litografiska anstalt fram till sin död.

Varför är panoramat så sällsynt?

Nästan hela upplagan förstördes i branden i Centraltryckeriet natten mot den 20 december 1875, samma månad som verket blev klart. Även tryckstenarna gick förlorade, så upplagan kunde aldrig tryckas om. De blad som räddades hade litografen C. E. Markman lånat hem kvällen före branden.

Hur många exemplar finns kvar?

Tre kända exemplar: hos Kungliga biblioteket, hos Stockholms stadsmuseum, och ett tredje som återfanns 1957 i arkivet hos Stockholms stads statistiska kontor. Alla tre är i offentliga samlingar.

Var kan jag se panoramat gratis?

Kungliga biblioteket har digitaliserat sitt exemplar som fritt nedladdningsbar PDF, och Stadsmuseets exemplar finns som lågupplöst public domain-bild. Stockholmskällan har dessutom tjänsten Jämför kartor, där du kan utforska 23 historiska Stockholmskartor gratis. Länkar finns i källorna nedan.

Vad är en snedbildskarta?

En karta ritad i snett fågelperspektiv, som om staden betraktas från en punkt högt uppe i luften. Neuhaus valde en tänkt blickpunkt på ungefär 10 000 meters höjd rakt söder om Stockholm, därför ligger Södermalm närmast och Norrmalm längst bort. Genren var stor på 1800-talet, i Stockholm hade Carl Johan Billmark gjort sin Fogelvue redan 1868.

Hur restaurerade ni panoramat?

Vi skannade 1954 års bokutgåva i 600 dpi med specialskanner, sydde ihop kartbladen digitalt och rensade sedan bilden manuellt i Photoshop: skador, veck och fläckar bort, men inget tillagt och texten orörd. Målet är kartan så som den såg ut den dag den trycktes 1875.

Läs också

Källor